my way or the highway
kan man vara kär någon som man inte känner, och som om det inte vore nog, har en flickvän?
ja ja, vem fan bestämmer sånt.
jag ska köra (i vad?) den där slynan till ett grustag och sedan ska jag svalt och sexigt glida in på hans jobb, iförd nattsvart negligee, och förföra honom framför alla förvånade kunder.
ibland pratar vi med varandra!
eller, det är väl lite utav en defineringsfråga.
om "pratar" innefattar att person A (han) försöker fråga person B (jag) hur denne mår och person B då svarar:
JOOO, BRA!!!! (på svenska) *gör tummen upp*
.. , då har vi pratat!
person A blir då självklart mycket förvirrad då detta språk är helt främmande för honom.
tyvärr brann jag upp av skam i samma sekund som mitt modersmål ljöd ur min mun och kunde därför inte stanna kvar och korrigera det lilla missödet utan vände på klacken, gick in på kontoret och ägnade mig åt 2 minuters intensivt självhat.
han, stackarn, stod villrådigt kvar en stund och undrade vad som just hänt men lommade sedan tillbaka till sin avdelning.
språkbarriärer is a bitch alltså.... ...
efter denna incident har jag försökt undgå att ens kolla åt hans håll. dock utan resultat.
jag står och fluktar som en perveterad 81-åring utanför grindarna på dagis.
man kan dra vissa paralleller mellan mig och karaktären STAN i south park.
han är jättekär i Wendy Testaburger, men så fort hon tilltalar honom spyr han henne i ansiktet.
ja ja, detta var bara en i raden av mer eller mindre förödmjukande senarion som utspelat sig de senaste två månaderna.
får yrsel och hög puls när jag tänker på alla mentally retarded saker jag sagt / gjort när vi "pratat"
nog om det... han och hans skata kan gott få sitta och äta fläskfilé med tända ljus på fredagskvällarna, jag bryr mig faktist inte.
underhållande sätt att skingra tankarna på dock.
igår på jobbet stod några offer och gastade högljutt om hur enorm deras sexualdrift var och hur dom bara mååååste få ligga snart igen, samtidigt som dom kastar ett getöga åt mitt håll.
man ba: FOR FUCK SAKE, I'M NOT A FUCKING CHARITY WORKER!!!
herregud.
ja ja, vem fan bestämmer sånt.
jag ska köra (i vad?) den där slynan till ett grustag och sedan ska jag svalt och sexigt glida in på hans jobb, iförd nattsvart negligee, och förföra honom framför alla förvånade kunder.
ibland pratar vi med varandra!
eller, det är väl lite utav en defineringsfråga.
om "pratar" innefattar att person A (han) försöker fråga person B (jag) hur denne mår och person B då svarar:
JOOO, BRA!!!! (på svenska) *gör tummen upp*
.. , då har vi pratat!
person A blir då självklart mycket förvirrad då detta språk är helt främmande för honom.
tyvärr brann jag upp av skam i samma sekund som mitt modersmål ljöd ur min mun och kunde därför inte stanna kvar och korrigera det lilla missödet utan vände på klacken, gick in på kontoret och ägnade mig åt 2 minuters intensivt självhat.
han, stackarn, stod villrådigt kvar en stund och undrade vad som just hänt men lommade sedan tillbaka till sin avdelning.
språkbarriärer is a bitch alltså.... ...
efter denna incident har jag försökt undgå att ens kolla åt hans håll. dock utan resultat.
jag står och fluktar som en perveterad 81-åring utanför grindarna på dagis.
man kan dra vissa paralleller mellan mig och karaktären STAN i south park.
han är jättekär i Wendy Testaburger, men så fort hon tilltalar honom spyr han henne i ansiktet.
ja ja, detta var bara en i raden av mer eller mindre förödmjukande senarion som utspelat sig de senaste två månaderna.
får yrsel och hög puls när jag tänker på alla mentally retarded saker jag sagt / gjort när vi "pratat"
nog om det... han och hans skata kan gott få sitta och äta fläskfilé med tända ljus på fredagskvällarna, jag bryr mig faktist inte.
underhållande sätt att skingra tankarna på dock.
igår på jobbet stod några offer och gastade högljutt om hur enorm deras sexualdrift var och hur dom bara mååååste få ligga snart igen, samtidigt som dom kastar ett getöga åt mitt håll.
man ba: FOR FUCK SAKE, I'M NOT A FUCKING CHARITY WORKER!!!
herregud.