superkul med med kniv!
har nyss suttit soffan och ätit Ben & Jerry's.
känner mig så jävla city när jag gör det!
för att spinnade vidare på DAGENS MAT har jag för övrigt käkat sushi med pappa kongo också.
det var gott.
vi var tvungen att sitta inomhus trots strålande sol pga. mina vanföreställningar om att sushi smakar järn när man äter det utomhus.
pappa blev matt.
sist jag mediterade på yogan fick jag en ångestattack. fett drygt och jävligt irriterande. trodde jag var SO OVER det numera.
så idag när jag satt hos min psykolog och berättade ovanstående sernario började hon propagera för att jag MÅSTE berätta för min grupp och lärare hur det ligger till.
dödsviktigt tyckte hon.
dödspinigt tyckte jag.
helvete, känner mig lite illa till mods alltså.
vad ska man säga?
man ba: "- aaa hej yogaläraren och gruppen där jag inte känner någon!
ni vet när vi mediterar? mm, jo, då äre såhär asså, de kan hända att jag kommer att tro att jag ska dö!!!
he he, jaaa, jo, jag vet, lite långsökt kanske.. meenee. (generad)
jag kommer sannolikt även att börja skrika och hyperventilera! jo, sattee, ...
men är de lungt med er då elle? (svettig) ni får väl hojta till om jag MOT ALL FÖRMODAN distraherar er i eran meditation då?.. (nervös) "
gud.
det där funkar ju bara inte. det ser jag det bara såhär på rak arm!
efter att jag och min super-psykolog diskuterat detta faktum en bra stund fick jag sitta och titta i en bilderbok menad för barn mellan 5-12 år.
hon kopierade även upp tre sidor till mig att ha med hem.
kände mig lite provocerad men sa inget.
JORÅ, men så nu får jag börja gå på påtänd till yogan också. soft.
annars, bra.
den gamla vanlig linda kan börjar urskiljas igen.
känner mig stundvis genuint lycklig.
WOHO!!!
minns inte när jag känt så sist. 1 år? kanske..
vet att många människor skäms över sånt som jag just blottat här.
men fuckin' hell, det är SUUUUUPERVANLIGT att få lite hjälp ibland. både av proffsiga människor och mediciner. eller alltså, kanske inte SUPER-vanligt!
men rättså vanligt! det är vad dom säger till mig ... *lurad*
(tjejen som vill att alla ska vara lite mentalt instabila)
men jag tycker iaf vi ska gå ett tåg!!!!
typ som PRIDE eller första maj-tåget!
tomas quick och hagamannen sitter på första parkett och skrålar och käkar popcorn.
fast vid närmare eftertanke så vet jag inte om det är nått att hålla på att fira? att man är ledsen och så liksom.
men det är iaf inget man ska skämmas över.
här är jag för övrigt också genuint glad.
och full.
hade en liten show för resterande efterfestdeltagare i vanlig ordning..
känner mig så jävla city när jag gör det!
för att spinnade vidare på DAGENS MAT har jag för övrigt käkat sushi med pappa kongo också.
det var gott.
vi var tvungen att sitta inomhus trots strålande sol pga. mina vanföreställningar om att sushi smakar järn när man äter det utomhus.
pappa blev matt.
sist jag mediterade på yogan fick jag en ångestattack. fett drygt och jävligt irriterande. trodde jag var SO OVER det numera.
så idag när jag satt hos min psykolog och berättade ovanstående sernario började hon propagera för att jag MÅSTE berätta för min grupp och lärare hur det ligger till.
dödsviktigt tyckte hon.
dödspinigt tyckte jag.
helvete, känner mig lite illa till mods alltså.
vad ska man säga?
man ba: "- aaa hej yogaläraren och gruppen där jag inte känner någon!
ni vet när vi mediterar? mm, jo, då äre såhär asså, de kan hända att jag kommer att tro att jag ska dö!!!
he he, jaaa, jo, jag vet, lite långsökt kanske.. meenee. (generad)
jag kommer sannolikt även att börja skrika och hyperventilera! jo, sattee, ...
men är de lungt med er då elle? (svettig) ni får väl hojta till om jag MOT ALL FÖRMODAN distraherar er i eran meditation då?.. (nervös) "
gud.
det där funkar ju bara inte. det ser jag det bara såhär på rak arm!
efter att jag och min super-psykolog diskuterat detta faktum en bra stund fick jag sitta och titta i en bilderbok menad för barn mellan 5-12 år.
hon kopierade även upp tre sidor till mig att ha med hem.
kände mig lite provocerad men sa inget.
JORÅ, men så nu får jag börja gå på påtänd till yogan också. soft.
annars, bra.
den gamla vanlig linda kan börjar urskiljas igen.
känner mig stundvis genuint lycklig.
WOHO!!!
minns inte när jag känt så sist. 1 år? kanske..
vet att många människor skäms över sånt som jag just blottat här.
men fuckin' hell, det är SUUUUUPERVANLIGT att få lite hjälp ibland. både av proffsiga människor och mediciner. eller alltså, kanske inte SUPER-vanligt!
men rättså vanligt! det är vad dom säger till mig ... *lurad*
(tjejen som vill att alla ska vara lite mentalt instabila)
men jag tycker iaf vi ska gå ett tåg!!!!
typ som PRIDE eller första maj-tåget!
tomas quick och hagamannen sitter på första parkett och skrålar och käkar popcorn.
fast vid närmare eftertanke så vet jag inte om det är nått att hålla på att fira? att man är ledsen och så liksom.
men det är iaf inget man ska skämmas över.
här är jag för övrigt också genuint glad.
och full.
hade en liten show för resterande efterfestdeltagare i vanlig ordning..
Kommentarer
Postat av: sjöddis
åh linnnnndalo!
du ÄR supernormal! och supersweeeet! OCH jag ivll prata med dig akkruat nå, typ på skype!?
eller simmar du? boxas? promenerar? sover?
VI MÅ TALE SAMMEN NÅN DAG!!
PUSSS SAKNAREEEJ
Postat av: annispannis
JAG ÄLSKAR DIG! och jag ÄLSKAR att du hjälper så JÄVLA många andra där ute med att avdramatisera det! det är så fruktansvärt vanligt och du är det bästa jag vet och du är så jävla BÄST!!! åhhhh! du rockar, du rockar, HEJA min finaste älsklingstjej!!!!!!!!!! STJÄRT I MASSOR!
(och ännu mera kärlek)
/ din dagissnorbubbla
Postat av: Linnis
hej lindis . som du vet är jag ju också lite lessen iblan, så jag är på väg hem igen... hej aktivitets klubben. då kan vi vara dreamteam på yogan du ångestattakar och jag somnar !! i vanlig ordning. ses snart! puss
Trackback