m00min

med en viss känsla av nostalgi blickar jag nu tillbaka över mina gamla inlägg här på bloggen och inser vilken härlig jävel jag är. eller var.
var?


nu ligger jag och felicia i sängen med varsin dator på magen och umgås.
det är ett väldigt trevligt och avslappnat sätt att umgås på om man är utav den uppfattningen att kommunicera verbalt känns väldigt omordent och mossigt.

nu är ju giförsig både jag och felicia de typerna som gillar att prata, bara inte med varandra helt enkelt.

vi föredrar att uttrycka oss i skrift och bär därför ständigt runt på datorerna i lägenheten så vi snabbt och smidigt skulle kunna förmedla något brådskande.
eller varför inte bara fråga om något så simpelt som om vi ska måndags-fira med en cigg eller om toapappret verkligen är slut (nu igen!?)
enkelt och lätt. inga krusiduller och konstigeter här inte.


nu skriver felicia att det är dags att tänka på refrängen. jag är enig. "det är ju en dag imogon också"



återkommer för vidare info om mitt liv som hippie.

white skin, black soul / allas er.